Johan Antus

Main menu: Home


Missilbasen, en kärnvapenbestyckad historia




Under en lite roadtrip passerade jag denna tunnel mot en militäranläggning som inte var skyltad.


Inte direkt välkomnande..

Väl framme fanns en bas som varit utrustade med Nike-Heculesmissiler. Nike var primärt en luftvärnsmissil som framför allt användes inom U.S.Army. Systemet utvecklades ständigt och den första var Nike-Ajax, den var dock inte var kraftfull nog att kunna stoppa en armada bombflyg och ballistiska robotar.



Lösningen på det var att förse roboten med en kärnladdning, men den Nike-Ajax var för smal för att kärnladdningar skulle få plats. Man utveckla en ny bredare robot som ersättning.
Nike-Ajax ersattes snart av Nike-Hecules som vi ser här. Sedan kom Zeus och Spartan osv.
Konceptet har även används av NASA som sondraket i vetenskapliga syften.




Omgärdat av uppbyggda kullar fann jag armeringsverkstaden




Här inne fanns olika missildelar som t.ex. styrlogiken ovan men även en transportcontainer för kärn- vapenladdningen. Som last kunde man välja på en konventionell sprängladdning på 500 kg och 272 kg splitter eller mer vanligt kärnvapnet W-31 som fanns i versioner om 2, 10, 20 and 30 kilotons.
För Nike-Hercules var det 20 kiloton som användes. W31 ca 75 cm i diameter och ca 1 m lång.
Användes även i Honest John som är en liten mark-till-mark missil som för övrigt fanns några mil från svensk gräns. Fram till 1965 var det även tänkt att använda W31 som ”Atomic Demolition Munition” dvs ”vanligt sprängmedel”..



Nike-Hecules är 12.53 m lång och väger i starten närmare 5 ton. Med en fart av nästan 5000 km/h når den max 140 km. Den hade fast bränsle och var inte så livsfarlig att tanka som många andra liknande system.
Systemet driftsattes 1958 och levde hela kalla kriget ut. Allt avvecklades i början av 90-talet.



Bara i USA hade man närmare 300 Nikebaser med de fanns i många NATO-länder bl.a. Danmark, bara några mil från svensk gräns. Med tanke på att den primära uppgiften var att skjuta ner ryskt bombflyg så kan vi konstatera att det skulle ha varit synd om Skåne..




hittade en del intressant dokument..


Flera olika radarstationer använder för spaning, följning osv. Kanske tvärtemot vad man tror så var Nike inte enbart en SAM (surface to air missile) utan den kunde även användas mot markmål.




Jag vandrar vidare mot missilmagasinet och uppskjutningsramperna. På bilden ser man att anläggningen ligger bakom flera lager staket. Dessutom var det obligatoriskt med vad vi i Sverige kallar hangarhundar dvs. vakthundar helt utan mysfaktor.


här har det varit låst länge, mycket länge..


inte ofta men ser reklam för kärnvapenmissiler..



ner i underjorden.



Sex missiler i magasinet..


och en på uppskjutningsrampen.


och det går fortfarande att öppna de tunga luckorna



i ett skarpt läge (och det har varit många!) körde men missilerna ur magasinet till sina egna avfyrningsramper.
Foto  Candied Woman Ire / Dawn Endico


Under jord finns även en, av flera, eldledningsplatser.



Naturligtvis fanns det en nödprocedur att ta till när man inte hade kontakt med omvärlden.





"Shorting plugs" var säkringen som togs bort för att armera verkansdelen. Söta små krokar att hänga upp förbrukade på.. och det är ju trots allt ett amerikanskt system.






Ett av kassaskåpen (?) där man förvarade den s.k. Permissive Action Link
(även kallad  Kennedy Device) för armering av kärnvapnet


när allt var klart var det bara att lyfta det röda skyddet och klämma av.



rester av "konst" utanför anläggningen


En blå kalkon som äter röda. stjärnprydda, flygplan. Kalla kriget symbolik i sin fulländning.