Den lilla distriktscentralen
Under kalla kriget skulle kommuner upprätta en ”skyddad ledningscentral” för Civilförsvaret.
I mindre orter byggdes s.k. distriktscentraler (DC) som löd under en större huvudcentral (HC).
Denna DC finns i en mindre stad i Västmanland.
Detta bergrum är svårt angripet av mögel. Andningsskydd mm. är ett måste.
In genom stötvågstunnel och ståldörr.
Reservkraft fanns tidigare i form av en Bolinders Diesel som under en tid kunde förse anläggningen med reservkraft. Som sista reserv finns en 24 volt batteridriven nödbelysning.
Anläggningen är ca 200 kvadratmeter och innehåller bl.a. teknikutrymmen, rum för kommunikations-utrustning, ventilation & gasfilter, en toalett och ett mycket litet kök samt sovrum för tre personer.
Kommunikationsdisciplin!
Anläggningen projekterades 1955 och var färdigställd 1958.
Den har sedan uppgraderats och moderniserats i omgångar.
Utrustningen här inne är en blandning av 60-tal till, kanske, 80-tal.
"Mitt i prick" hudbalsam i storpack..?
Nycklar till andra bergrum på orten?
I det lilla köket finns bara en sockerbit kvar och grön-, vit-, svart, prick- och fluffmögel.
Här finns självklart även en kommunikationscentral. Här sorterades bl.a. inkommande meddelanden.
Oldschool headset
Observera fönsret in mot ordersalen.
Direktlinje till HC:n. Kanske den sista kontaktmöjligheten med omvärlden..
I ordersalen satt ortens ledning.
Tufft läge då man ställer hesa fredrik i beredskapsläge.
Under tidigare besök för något år sedan var denna distriktscentral i hyfsat skick men nu förfaller den.
Det går väldigt fort när avfuktare och värme stängs av. Synd..
Använd borsten !
