De dödas sista boning
Lite drygt två timmars resa hemifrån hittade jag detta makabra "lager" av skelett. Historian förtäljer att staden under 1700-talet började få problem med att begravningsplatsen "för de oskyldiga" spred smittor. Samtidigt behövdes mark till den expanderande staden. Man beslöt att använda de ca. 30 mil långa kalkstensgruvor som ringlar sig fram under staden. Under skydd av nattens mörker, och med välsignelse av kyrkan, flyttas hela begravnings-platsen. Fler skulle följa och idag ligger väldigt stora mängder begravda i dessa tunnlar ca. 20 meter under markytan.
Trånga vindlande trappor bär ner i underjorden. Flera kilometer långa gångar leder fram till de dödas boning
Noggrant, oftast stilfullt,
uppradade ligger ben och skallar.
Stop! This is the empire of death.
-jag möts av en plakett med varning för pest. Undrar hur stor faran är...
Alla dog tydligen inte av sjukdomar. Här ser vi ett kulhål i kraniet.Under pauser i arbetet roade man sig med att karva in motiv i kalkstenen.
Kanske ett litet kapell, byggt
av benknotor och skallar. Kändes något makabert..
Mörkt och ibland lågt till tak. Ibland blött. Inget för folk med cellskräck.
