Där barn inte längre leker..
Tänk er en turistanläggning som
ligger direkt vid Medelhavet, underbart väder, god mat,
varmt vatten och bra kommunikationer. Allt skulle kunna vara
perfekt, förutom att ingen är här.
Stor inomhuspool.
Idag är poolen full med bråte. Mest barnsängar..
För inte så länge sedan var detta en plats för glädje och skoj.
Anläggningen ägdes av staden Belgrad och användes året runt för att skicka barn från före detta Jugoslavien ut till havet på ”kollo” och/eller rehabilitering. Hela turistanläggningen är ca 8400 m2 och har plats för 400 barn.
Från ett vykort då det begav sig.
This place got everything! Reception, kontor, pizzerior, kök, restauranger, TV-rum, bibliotek, flera diskotek, lärosalar, affärer, pool, fotbollsplan, planer för handboll och basket samt ett utkikstorn.
Barnanpassat boende och nära till naturen.
Utsikten från rummen är bedårande!
Halm-madrasser..
Naturen håller sakta men säkert på att ta över.
I denna ultimata, kommunistiska, anläggningen fanns även möjlighet att utbilda sig till mattläggare, rörmokare, bilmekaniker eller studera elektronik.
Man får anta att det även inkluderade politisk utbildning.
Läkarjournaler ligger kvar för alla besökare.
Allt här har inte varit roligt..
Spår av ban finns överallt. Lite skrämmande faktiskt..
Anläggningen hade sin höjdpunkt under 80-talet men sen kom kriget.. andra flyttade in.
Efter kriget kom flyktingar hit. Efter det står det och förfaller.
Azurblått hav, varmt vatten och strandgrill. Jag skulle kunna semestra här..
Planer att rusta upp anläggningen för 300 mkr och göra det till en turistresort fanns men har av politiska (?) skäl inte kunnat bli möjligt. Förfallet fortsätter och bit för bit har stulits eller gett vika för naturen medens ansvariga rycker på axlarna.
